Jag har ju mer eller mindre (typ ofrivilligt) tagit semester från bloggandet den senaste tiden - för mycket jobb och påföljande trötthet och matthet har gjort att jag inte orkat vara kreativ, inte velat formulera ord till en text. Det har varit för mycket sånt i livet på senare tid. Ord och ord. Och stress.

Men nu. Nu drar Videoklubben på semester! Inte the US of A, som förra sommaren men till Tyskland - Frankrike - Spanien - Portugal och tilbaka. I husbil! Med träningsoveraller! YEY!

Rapporerar mer när vi är i utomlandet.

Men ett har de gemensamt. Och det är fullt upp.

Så fullt upp att huvudet är tomt på kvällarna. Ingen energi att blogga, knappt att tänka faktiskt.

Jag har jobbat tusen och åter tusen timmar, jag har varit på möhippa i Trollhättan, jag har övat på zombiedans, jag har hälsat på Hanna i Stockholm, jag har varit i Majas sommarstuga, jag har fikat med far, jag har grillat med HP07 hemma hos mig, jag har flängt, hit och dit, upp och ner, fram och tillbaka. Sjuhundra kilometer i timmen.

Och jag har kommit fram till, för tusende gången, att folk - de är fan inte kloka. Jag vill spöa nästan alla. På jobbet har jag varit med om en fem, sex olika saker de senaste veckorna som alla skulle kunna platsa som lösenordsskyddade inlägg. Och de kanske kommer, jag måste bara uppbåda energin.

Men nu ligger jag nedbäddad och lyssnar på Kent(!) och känner mig som tonåring på nytt. Minns sommarkvällar från förr.

Jag har ont i huvudet och är matt. Helt slut. Färdig. Betygsättartider är livsfarliga tider. Det regnar, nej, det haglar uppgifter på mig. Sista maj, då ska allt vara klart. Och jag våndas nog mer över eventuella IG i betyg än många av de som riskerar det.

Lite glad blev jag väl dock av att läsa detta i en elevblogg (inte jag som valt fetstil) :

"Igår hade jag verkligen supertrevligt hemma hos Nina. Det var soligt och varmt så vi kunde sitta ute hela kvällen. Nina hade förberett med hemmagjord potatissallad och fixat efterrätt. Hon måste verkligen vara den mest gulliga läraren som finns!"

Ooooooh - det är jag som är hon!

Vad som odlats idag:

   Rosenböna

Luktärt 

Den traditionella krassen. Vad vore min balkong utan den? 

Sommaradonis. Bara namnet, liksom!

Initierade källor informerade mig nyss om att Assar faktiskt inte jamar på bilden nedan, utan jäspar.

Och så bör det kanske tilläggas att det inte är en lidande katt som syns på bilden, utan en självgod, spinnande uppmärksamhetskatt.

Se nedan. Hitlerlugg eller Vegasbarr? Vegas, baby, yeah!

är vad som möter alla som handlar på Hemköp i samhället där jag jobbar. Hur? Hur tänkte de som tapetserade väggen med denna bild? Hur? Vad är det de vill sälja?

Att åka på spa var bra för själen. Och kanske min hy. Men för vikten - nej.

Tre kilo som jag var nöjd med att leva utan kom tillbaka. På tre dagar! Där har man för att man kopplar av. Och äter hotellfrukost då. Och trerättersmiddagar då. Och kinamat och pasta carbonara till lunch då.

Vafan då.

Den flitige läsaren har kanske märkt att bloggstatistiken sjunkit den senaste tiden. Det är alldeles riktigt uppfattat. I skolan brukar man säga att "det som inte görs innan påsklovet blir inte gjort". Och det stämmer också. Nästan i alla fall. Senaste veckorna har det varit så mycket konferenser, möten, provförberedelser, blanketter, hemskickande av uppgifter, rättande, planerande, övrig adminstation i överdrivna mängder och således en hel jävla massa övertid både morgnar och kvällar att jag inte ORKAT tänka på att skriva en stavelse extra.

Men nu är det lov. Eller röda dagar och inarbetad tid, som en kollega som är trött på arbetstidsdebatten uttrycker det.

Och nu ska jag på trettioårspresent.

Hit.

Så. Jävla. Skönt.

Tillfälligt avbrott alltså. återkommer som en ny människa på söndag.